Konstantinos Kavafis på svenska

Kavafis by Lo Snöfall

Konstantinos Kavafis
Översättning Michael Economou och Vasilis Papageorgiou

Texterna publicerades i Axess, april 2005.

The portrait of the poet is by Lo Snöfall, first published in Den osannolika gryningen, 1993.

FRAM TILL JERUSALEM
1893

Nu har de kommit fram till Jerusalem.
Passionerna, snikenheten och ambitionen,
och till och med den ridderliga stoltheten
fördrevs genast ut ur deras själar.

Nu har de kommit fram till Jerusalem.
I sin extas och sin fromhet
glömde de tvisterna med grekerna,
de glömde hatet mot turkarna.

Nu har de kommit fram till Jerusalem.
Och de tappra och oövervinnliga korsfararna,
de i alla sina tåg och anfall framstormande,
är rädda och nervösa och kan inte
gå vidare; de darrar som små barn
och gråter som små barn, alla gråter
när de ser Jerusalems murar.

NYHETEN I TIDNINGEN
Maj 1918

Det stod också något om utpressning.
Och återigen betonade tidningen
allt sitt förakt för den fördärvade,
den skamligaste, den korrupta moralen.

Föraktet… Och medan han grät inom sig,
kom han ihåg en kväll förra året
som de tillbringade tillsammans, i ett rum
på ett ställe som var halvhotell, halvbordell. Och sedan
sågs de aldrig mer – inte ens på gatan.
Föraktet… Och han kom ihåg de ljuva
läpparna och den vita, den underbara,
den gudomliga kropp som han inte kysste tillräckligt.

Han läste nyheten med vemod på spårvagnen.

Klockan elva på natten hittades liket
på kajen. Det var inte bra
om det var ett mord. Tidningen
uttryckte sitt medlidande, men den,
den moraliska, visade allt sitt förakt
för offrets så fördärvade liv.

ANTIOCHOS KYZIKENOS
Mars 1920

Syriens folk accepterar honom:
så länge det inte träder fram någon annan som är starkare.
Men vilket ”Syrien”? Nästan halva är borta;
och alla dessa små kungariken, och Johannes Hyrkanos,
och städerna som utropar sin självständighet.

När staten bildades, säger historikerna,
sträckte den sig från Egeiska havet ända fram till Indien.
Från Egeiska havet ända fram till Indien! Tålamod!
Låt oss beskåda dessa marionetter,
djuren han tog med sig till oss.

TIGRANOKERTA
Maj 1929

Jag är tacksam, det medger jag,
mot min landsmaninna och släkting
(min troliga fars syster är hon),
den gamla äktenskapsmäklerskan Kerko, som bjöd hit mig
till den helt nya staden Tigranokerta.

Teatern är platsen där jag kan träffa människor;
jag passerar mycket bra som skådespelare. Det är inte
Alexandria här, det är inte Aten.
Jag spelade Sofokles Aimon slarvigt
och lika slarvigt spelade jag Euripides Hippolytos.
Och åskådarna sade att de i sin stad
inte skådat en mer sympatisk skådespelare – eller yngling.
En rik och underbart slösaktig stadsbo
lade genast märke till mig.
Det här ska den erfarna Kerko ta hand om
(hon, den usla, har redan fått halva medlararvodet).
O, vilken utsökt plats, Tigranokerta! –
det vill säga, så länge den klarar sig; ty romarna
kommer säkert att förstöra den till slut.
Han drömmer bara, kung Tigranes.
Men vad rör det mig. Högst
ett par månader stannar jag här – och sedan är jag borta.

Och då är jag fullständigt likgiltig om romarna tillintetgör
Tigranokerta och Kerko.

Kommentarer
av Vasilis Papageorgiou

Konstantinos Kavafis (1863 – 1933) var den store och egenartade alexandrinske modernisten som i sina historiska och homosexuella dikter skrev om det avvikande, det perifera, det triviala, det undangömda med ett sakligt och koncist språk. Ironin, som spelar en avgörande roll i Kavafis diktning, får tillsammans med de faktiska eller fiktiva pragmatiska omständigheterna dikten att genomandas av en i sin självklarhet nästan uppgiven livserfarenhet.

Han beskriver betydliga eller obetydliga händelser på ett sätt som dels utvidgar vår uppfattning av historien eller samhället, dels leder oss, direkt eller indirekt, till skarpa filosofiska eller moraliska slutsatser. Dikten ”Fram till Jerusalem”, till exempel, har enligt Kavafis främste filologiske utgivare Giorgos P. Savvidis en ”dold ironisk dimension, för den som minns att den 15 juli [1099], direkt efter stadens fall, följde massakern på Jerusalems hela muslimska och judiska befolkning, utförd av Västlandets ’små barn’”. (Dikten finns i två versioner. Här är den andra översatt.)

Värt att veta i den historiska bakgrunden till dikterna är vidare att Antiochus IX Kyzikenos blev kung i Syrien 117 f.Kr. Johannes Hyrkanos var en samtida hasmoneisk prästfurste, kung i Judéen, som ständigt utvidgade sitt kungarike. Diodorus Siculus, Kavafis historiska källa till ”Antiochos Kyzikenos”, skriver att kungen var duktig på att hantera marionetter och att han var en risktagande jägare av vilda djur, ett faktum som Kavafis i dikten inte lämnar därhän utan att ta till vara den ironiska poängen. Tigranokerta var en antik armenisk stad vid Tigris.

Dikterna tillhör inte Kavafis egen kända kanon. De publicerades efter hans död och översätts här [i Axess] för första gången till svenska.

Advertisements

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s